1 | Ragnarsson Andreas
augusti 4, 2009 den 5:02 f m

Kring min egen person kan jag finna det svårt att skriva. Finns det så mycket att säga? Som inte redan är sagt, men klart allt är ju varken gjort eller sagt än. Så om jag ger er lite vägledning om vem jag är idag, kanske ni kan förstå vem jag tänker bli imorgon.
Är fortfarande en någorlunda spretig person, när det gäller klädstil och andra yttre omständigheter kan jag variera från dag till dag. Men för enkelhetens skull ska jag försöka hitta en egen fil så småningom. Har nog sedan tonåren levt mycket i en egen ”värld”, där jag skapat en egen moral som undergår en ständig anpassning till den mer allmänna, utan att vilja försvinna i mängden. Politiskt har jag röstat vänster eller på Gudruns skapelse F!, som senast i EU-valet. Men jag började långt ute på högerkanten, för långt om man säger så. Jag skyller på utomliggande faktorer under tonåren, utan att helt svära mig fri från egen ansvar.
Har inte gjort några längre resor, men drömmarna för mig till amerikas södra och norra kontinenter. Det som fångar mig med en plats, är nog mer människorna som levt eller lever där, kulturen, än landskapet och byggnadsverk. St Petersburg ligger inom räckhåll, Paris med. Ryssland intresset väcktes nog genom Fjodor Dostojevskijs författarskap. I Paris vill jag ströva runt i Monte Martre, spendera timmar på Louvren. Kanske bli kär i en fransyska och ha en sommar affär med den kärleken.
Mina intressen rör annars sociala frågor i samhället, juridik och psykologi är intressant och givande att studera. ag skriver en sorts biografi om mig själv, just nu. Den är tänkt att bli klar vid månadsskiftet, men iniser nu att det kommer dröja ett år till minst innan ett första manus kan vara klart.
Bosatt i Göteborg sedan ett halvår, trivs i den lilla storstaden, men vagnarna kunde fört lite mindre oväsen. Plingandet och järn mot järn skorrandet i spåren får skelettet att dallra ibland, klick klick klcik. Invånarna tycker jag är underbara, i Stockholm är stressen alltid närvarande, i Göteborg finns det alltid ställen du kan krypa in i. Ett café på en bakgata, museét som ingen annan är intresserad av.
Jag är även medlem i Humanisterna och RFSL, varför jag är med i Humanisterna förklarar jag med att jag tror att tesen ”det finns en gud” förefaller osann. Att jag vill gå med i RFSL vet jag inte, men kanske jag efter ett tag får veta.
Med frid till er alla…andreas…