Bråte, känn lite på det ordet, gammalt, segt, mer likheter med en alldeles för gammal mögelost än någon sorts mening vilket är ordens funktion. Vissa av orden har ändå denna kraft i sig att överleva en definitionsprocess som inte riktigt når sitt mål, att finna en av ordets betydelser. Ord har oftast en mening, för oss oavsett om vi använder oss av den i vår egen diskurs om det vi uppfattar som verkligheten och vill beskriva, förklara genom just ord som finns eller genom att hitta på nya.

Jag deltar på en mailing lista där jag som deltagare tog del av en flitig inläggares notering om att Svenska akademien just bytt ett ord som för mig inneburit tveksamhet och föreställningar. Kanske för att de just berört en del av den kvinnliga kroppen som inte behandlas över matbordet ute i förorterna, eller vad vet jag om det egentligen. Kanske det borde det, med tanke på en del skräckberättelser. Alltså, ordet mödomshinna har moderniserats till slidkrans.

Vad innebär ordbytet egentligen, utan djupare kunskaper om semiotik vill jag påstå att, kanske ngt läsaren också kan vara överens om, att det inte längre uttalat påstår att för att det finns en “hinna” kvar i vaginan är entydigt med att tjejen, kvinnan är oskuld. Inta för att fördumma någo, men för alla som inte har tid att undersöka betydelsen av olika ord och söker lättillgänglig kunskap om verkligheten, så är nog ord-bytet ett fall framåt.