Som tonåring var jag relativt sett väldigt omogen, jag och en vän saboterade ett val i klassen genom att lägga flera (massor) val sedlar på ett parti. Det parti som vi ville skulle vinna, var ett parti som vid den tiden, början på nittio- talet var litet och som ingen trodde hade en chans att komma i närheten av riksdagen. Som sagt var jag ung, rebellisk och tog alla chanser att göra lärare och andra auktoriteter uppretade. Jag och min vän utnyttjade skolan för att pröva våra gränser. Redan då gick vi över våra gränser. Men jag frågar mig hur man skall pröva sina värderingar som en tonåring tagit upp hemma, om inte i just skolan. Men problemet för mig och min vän, var att ingen tog upp saken ingen ville diskutera. Att vi hade fuskat Sverigedemokraterna till vinst i vårat klassval var inget som någon pratade om. Även om jag i efterhand tycker det var en allvarlig riskfaktor för två tonåringar, att sympatisera så oblygt med ett parti som de flesta menar är
främlingsfientliga, och efter Jimmie Åkessons artikel i AB islamo-fobiska.
Idag ser jag mig själv som en varelse som kan utnyttja sitt förnuft, för att inte följa vilken idé som helst på andra människors bekostnad. För att lägga sin röst på sverigedemokraterna skulle jag tro, upplevs av någon som känner sig miss krediterad av deras argument som någonting negativt. Jag undrar vad det är för argument som lockar, och vilka kategorier som lockas av SD:s budskap. Det hade varit intressant kontrollera nästa gång man visar deras stöd hos den svenska valkåren. Vem röstar på SD, ingen av mina vönner säger sig göra det ändå är det enligt opinions- mätningarna 6% av de svenska röstberättigade medborgarna som om det skulle varit val nu som skulle göra just det. Hmmm. Konsensus om hur svenskar uppfattar det svenska samhället, verkar vara att det mångkulturella samhälle vi eftersträvat, är något gott och positivt. BNP ökar genom invandrares förmåga att starta och driva egna företag, jag som svensk är närmare världen i imn egne hemstad eftersom staden har anammat många delar av världen just genom de människor som flyttat hit och de möten som skapas just här där jag bor.
Ett perspektiv som jag skulle vilja tilldela alla främlingsfientliga människor, en mening av det, är att se människan bakom kulturen. En muslim är en människa i samma mångfacetterade klädnad som en kristen eller sekulär människa. Det tog en lång tid, för lång, för mig själv att se under slöjan och bakom guld-korset runt halsen. i första hand var det ju inte en kristen eller någons religion jag mötte, utan en människa. Sätten vi uttrycker oss på är olika i alla kulturer, men alla bär gemensamma tecken. Tecken som människor använder för att kommunicera och lägga en mening i. Alla människor behöver mening, men att en människa bygger sin mening på att ta avstånd från andra människor utan relevanta argument menar jag är fel. Jag hoppas att inte SD kommer in i riksdagen 2010 pga detta felslut de gör i sin slutledning.

Borgerligt eller rödgrönt spelar inte så stor roll 2010, men utan Sverige demokrater tack.